Visar inlägg från maj 2019

Tillbaka till bloggens startsida

Slingrande vägar

Denna gång är det tidsplan som gäller och vi skall vara hos vår ena dotter i Boxvik på Orust om några dagar för att hälsa på. När vi lämnade Fotö och sedermera färjan körde vi till Uddevalla för att uträtta ett ärende.Vi tog bara småvägar efter kusten mot Orust. Genom Stenungsund till Svanesundfärjan och sedan tvärsöver Orust förbi Myckleby. När vi kom till Myckleby och jag tittade åt vänster trodde jag att jag såg i syne. Där gick flera kameler och betade. Jag såg inte i syne, det var sant. Senare berättade dottern att kamelerna ibland var med vid julspel och andra folkliga arrangemang på ön. Innan jag gick tillbaka och fotade djuren tog vi en fika vid kyrkan.

                                  

Nu blev det Uddevalla. Nu blir det dessutom lite gnäll. Övernattningen skulle ske på Hafstens Resort som är medlemmar i ACSI, en 5-stjärning camping. De stjärnorna levde de inte upp till. Oklippta platser, ostädat på WC och duschar, lampor ej bytta det var det negativa. Bemötandet i receptionen var fint och hjälpsamt. Platsen för tömning av tankar och toa var mycket fin. Tack vare ACSI kostade det bara 200:- inklusive en dusch per dygn (vilket vi måste påtala). Priset på campingen är under lågsäsong 395:- och då ingår inte dusch. Duschen får du betala extra för med fem kronor för fyra minuter. Dåligt! Nej tack, vi kommer nog inte tillbaka trots fin utsikt.

 


       Paus vid Myckleby K:a

Så kom vi då till vår dotter och hennes familj för att umgås och dessutom vara barnvakter medan föräldrarna roade sig. Några dagar blev det här innan tidsplanen gjorde sig gällande och vi drog till Trosa.

Trosso tror man att Trosa hette ursprungligen. Och det är "Världens ände" enligt gammalt. Då gick det endast en väg till Trosa från Riksvägen. Därav namnet, man kom ingen stans utan fick vända tillbaka samma väg man kommit. Mycket bra ställplats för sex bilar i hamnen med el. Ett par minuter därifrån fanns ytterligare en ställplats för tretton bilar men utan el. Mycket rent i WC och duschar. Bastu med bra mänsklig värme mellan 17:00 - 22:00. Fina ställen att promenera på, både i staden och i naturen.
Nu är vi på Långholmen i Stockholm, mer om det senare.


                            

Fotö, en ö i Göteborgs skärgård.

 

Hejsan, jag inleder med en kvällsvy mot Vinga Fyr som blinkar åt oss.

Från Fotö har man en fantastisk utsikt utöver havet, inloppet till Göteborgs hamn, Trubaduren, Vinga Fyr samt omgivande öar och kobbar.

Om man som vi kommer söderifrån kör man över Älvsborgsbron till Hisingen och mot Torslanda. Det är skyltat, Öckerö, hela vägen fram till färjeläget. Man skall ta färjan till Öckerö. 

Färjan kommer till Hönö vilket kan verka förvirrande men det är bara ett skutt över bron till höger och man är på Öckerö. Skuttar man däremot åt vänster över en annan bro är man på Fotö. 

Ställplatser finns det gott om vid gästhamnen. Det finns flera olika ställen att stå på. En del med mycket fin utsikt men där kan också vara mycket blåsigt. El och vatten finns. Toaletterna och duscharna är fina men lite si och så med städningsintervallerna. Utslagsback för toaletterna finns också. Tömma sitt gråvatten går bra. Men om man som vi har en låg bil går deras lilla "kärra" inte under.

Vad kan man göra på Fotö förutom att sova? Som namnet säger så är det till fots man tar sig på ön. Det finns många stigar att följa, en del med spänger utlagda så man inte blir våt om fötterna och man kan även ägna sig åt klipphoppning.Vi går gärna på klipporna och får på det viset gratis gymnastikträning och dessutom får vi njuta av den vackra vyn som havet utgör. 
 

                                          
                                                     Hugo hoppar gärna

Har man cykel med sig kan man cykla till Hönö och Öckerö. På Hönö finns det god mjukglass har jag hört från välunderrättade källor. Ett par dagar stannar vi här och njuter verkligen av lugnet. Sedan är det dags att fara vidare. Vi har en tidsplan att hålla oss till den här gången så snart kommer det mer här. Titta lite i galleriet innan du stänger av.











Tjolöholm, design på toppnivå.

Då är vi på rull och årets första längre tur.

Ja, långt och långt, Tjolöholm ligger bara sju mil hemifrån men det är vårt första etappmål.

Två händelser där gör att vi åker dit. Se Slottets unika inredning, parken och gamla bilar. Vi anländer på lördag förmiddag för att säkra oss en plats på ställplatsen. Den skall ha plats för 30 bilar men vi tänker att den säkert blir fylld ganska snabbt inför söndagens anstormning. Ett tiotal bilar är på plats. Innan dagen är slut är det knökfullt och några säkerhetsavstånd respekteras inte av många. Till slut är det över 40 ekipage som trängs på grusplanen. Tjolöholm ägs idag av Kungsbacka Kommun och drivs genom Tjolöholm Stiftelsen.

Slottet med tillhörande marker samt arbetarbyn med sin kyrka är idag Enskilt byggnadsminne. Tjolöholm finns omnämnt så långt tillbaka i tiden som 1231 och har sedan dess varit en plats för olika slott och herresäten. Det nuvarande slottet byggdes under åren 1898 - 1904 av James Fredrik & Blanche Dickson. 

James Fredrik dog innan byggstarten. Blanche blev då ansvarig. Hon byggde större och dyrare än vad makarna hade kommit överens om. Blanche bestämde också hur all inredning skulle se ut. Hon beställde myckat av inredningen från varuhuset Liberty i London. Hon beställde "hela rum" och snickare från Liberty var där i två år och byggde inredningen på plats. Idag tillhör inredning en av de bäst bevarade i världen och nuvarande Liberty i London har varit på Tjolöholm och studerat inredning och möbler. Inredningen bygger på inspiration från Arts and Craftsrörelsen. På en bild ser Du två stolar som är designade av Carlo Bugatti, far till bilfabrikanten Ettore Bugatti. I galleriet finns bilder från några rum på slottet.Bland annat ett badrum vi alla nog skulle vilja ha med en dusch som har samma sprutfunktioner som dagens biltvättar har. Underifrån, ovanifrån och runt om det är bara att stå still.

Någon Bugattibil fanns inte med på Tjolöholm Classic. Däremot fanns det en och annan unik bil. Det är en stor mix av bilar av alla åldrar.Några bilder finns med i galleriet.
Så här kommer galleriet:



Har ni inte kommit iväg än?

Nej nej, det har vi inte. Det är mycket att ordna med i trädgården, med huset och husbilen. Bland annat har jag gjort iordning stora takluckans mekaniska öppningsfunktion. Den hade inte varken rengjorts eller smorts på många, många år. Men nu är det gjort. Jag fick ett bra tips från en bra serviceman på Hymer i Ängelholm om en silikonspray som både smörjer och skyddar. Han sade också att många missar att hålla rent där och till slut kärvar det ihop och då måste hela luckan bytas, en dyr affär.

Förutom det pysslet har vi också putsat upp gammelbilen för att den skall vara blank och fin. Den 1 maj körde vi något som kallas 1 majrundan här i Halland. Många likasinnade träffades i Tvååker och kör sedan en sväng runt i landskapet. Slutmålet i år var Marinmuseet i Träslövs Läge söder om Varberg. Ett litet privat museum med mycket att titta på. Bland annat den äldsta utombordaren som finns bevarad plus ett rum om Amerika Linjen.


Dessutom har jag passat på att mellan regnskurarna köra MC runt i landskapet. Jag tillhör kategorin "långsamnjutare" vilket är avkopplande och som som bonus är det något mer trafiksäkert. Vilket känns lugnare för familjen. En av turerna blev mitt i bokskogarna runt Åkulla och Öströö. Ni som kanske besöker Ullared är väldigt nära, bara någon mil extra att köra. Vid Åkulla Friluftsgård finns det ställplats och många vackra vandringsleder.
I bokskogarna bjuds det på fina slingrande vägar och vacker natur. På Öströö kan man fika och titta på får. Just nu finns det små lamm också att titta på.




Nu har vi nog fixat det mesta och nu återstår det bara att fylla gasol, skriva packlista och ordna med mat sedan bär det iväg.
Först till Tjolöholm och sedan lite "Ö-hoppning" med goda vänner. Därefter blir det barnvakteri på Orust. Sedan slingrar vi oss upp mot Stockholm och "Kåken" (Långholmen alltså).

Hej hej så länge.